Lyckligast i världen!

Jag har hitta en sida som helt enkelt makes my day!
http://open.yale.edu/courses
Man kan helt enkelt sitta vid datorn och vara närvarande vid en Yale föreläsning! Nästan alla kurser finns att lyssna på, helt otroligt!

Buffy mår mycket bättre, såret läker och hon beter sig som att absolut ingening har hänt, vilket är jättebra men fortfarande, svårt att hålla henne lugn och stilla vilket trots allt fortfarande är nödvändigt. Längtar som bara den att en vecka till ska passera så kan man andas ut ordentligt!

En viktig nyhet och orsak till min rubrik är att allt gick jättebra på ambassaden igår och hon som intervjuade mig frågade varför jag vill till USA, vad det är jag kan plugga där som jag inte kan plugga här och när jag förklarat mina mål och planer angående bland annat Yale osv så fick jag ge fingeravtryck och ta emot papper med information. Hon sa vilka papper det är viktigt att ha med sig när man reser, att mitt visum kommer hem till mig om en vecka och önskade mig lycka till med mina studier!
Jag tackade och gick ut ... fortfarande osäker på om det innebar att jag fick visumet eller inte så jag ringde mamma och förklarade allt som sas och hon började gråta av lycka...så jag tolkade det som att jag hade tolkat ambassaden korrekt...JAG HAR FÅTT VISUM!!! WIEEEEEEEEEEEEEE....jag var veeerkligen, verkligen orolig och uppskrämd att jag inte skulle få den av någon dum, icke existerande orsak. Ännu en faktor till varför man ej ska lyssna på andra. 26e juli är det alltså bye bye Stockholm och helloooo Caliiiiiifornia!!! =)

Upcoming : Hellish night....

Okej...jag var förberedd på att det skulle vara jobbigt efter Buffys operation...absolut...självklart...! MEN SÅHÄR JOBBIGT!!!??? Trodde aldrig det skulle vara ens i närheten av såhär jobbigt! Vi lämnade henne igår på morgonen på Södra Djursjukhuset och hämtade henne idag runt halv fyra tiden. Det var en sån lycka att se henne, vi hade längtat så mycket och det kändes som hon varit borta en vecka och inte en dag! Jag älskar henne så galet mycket! När sköterskan kom ut med Buffy så var hon jättepigg och glad som hon alltid är, och det är ju helt underbart! Hon hade den där jobbiga tratten på huvudet och ett stort sår fyllt med stygn på magen...navelbråcket är borta och hon är kastrerad så det var ett rätt stort ingrepp. Allt gick bra under bilresan hem, Buffy låg länge i min famn och tittade mig djupt in i ögonen, för att sen ta ett djupt andetag och lägga huvudet på min hand och somna djupt. När vi kom hem, var hon jätteglad och jättepigg och hur bra det än må låta så visade det sig bli ett mega problem. Vår bostad är inte jättestor och på grund av det så är det saker överallt, möbler mm. Jag stängde dörren till mitt rum så vi slapp oroa oss för att hon skulle in dit och hoppa på sängen för det brukar hon alltid göra annars...men sofforna i vardagsrummet är svårare att undvika ... jag tog upp henne och satte mig med henne på soffan där hon sov nån timme. Därefter...kom problemen. Hon ville leka och busa som vanligt dårå, fast nu gick ju inte det som vanligt då hon e nyopererad! Det vet inte hon, och det tyckte jag var bra, fram till nyss...jag tog av tratten lite för att hon skulle äta men nästan omedelbart ska hon försöka slicka stygnen så den där jobbiga tratten åkte på igen...bara för att hon skulle krocka in i precis ALLTING hela tiden ...försöker  hoppa upp precis överallt.... jag stängde dörren till vardagsrummet och vi är nu i hallen och köket...saken är den att vi hade tänkt lägga henne i buren när jag ska sova för då kan inte jag hålla koll på henne så hon inte hoppar upp på soffan eller sängen. Däremot, tog hon nyligen av sig tratten, dock efter mycket möda men ändå den åkte av och den fastnade på nåt sjukt sätt, kanterna på den är inte mjukast i världen heller så det måste göra ont då! Det kanske var mitt fel, eller det var förmodligen mitt fel att den inte satt hårt nog men jag känner ändå inte mig hundra på att om jag knyter hårdare eller kontrollerar bättre, så kommer den att sitta medan jag sover. Jag är rädd att hon ska få av sig den och pilla på såret....så nej...jag överdriver hellre än att det ska hända något. Så nu sitter jag här i köket och skriver detta, bredvid mig har jag en hög med böcker....både plugg till kurserna, matte inför college och Deborah Harkness bok "A discovery of Witches" som jag nyligen börjat att läsa. Supernatural season 5 och Merlin season 1 är redo. Allt detta för att jag ska helt enkelt inte sova fram till 15.00 imorgon när mamma kommer hem och kan ta över övervakningen av det här BUSFRÖT, som nu ligger och sover! =) "pust"
Ska ta ett foto på henne med tratten imorgon, för kameran är kvar i mitt rum som jag inte orkar gå till nu. Ska bli så skönt när den får försvinna och stygnen med....längtar och hoppas denna vecka flyger förbi!

På torsdag ska jag till ambassaden, ser fram emot det! Och jag hoppas jag får svar fort.
För nån dag sen så hörde Daniela De Bem från SBCC av sig och sa att fått en prospective hostfamily, jag fick deras adress, nummer och mail och skulle kontakta dem snarast, vilket jag gjorde i söndags men har inte fått något svar ännu. Det är trots allt nio timmar bak i tiden hos dem så jag får ta hänsyn till det, men jag kan inte låta bli att kolla mailen ännu oftare nu, då jag inte fick någon info alls från De Bem förutom adress och namn... Familjenamnet var Margaret Cole, men då mailadressen innehöll namnet mike så antar jag att det är Margaret och Michael Cole. Fina namn har dem, hoppas att dem är normala också :P Det är alltid lite läskigt med sånt här, men förhoppningsvis så har jag lite tur och trivs med dem.

Nu ska jag plugga lite historia, Pearl harbors rättare sagt och därefter lär det bli lite Merlin för att sen bli lite matte och därefter Witches...får se hur den planen går men vaken måste jag hålla mig så det lär bli ett par hoppar macchiato denna natt och morgon!

Så intressant!

Jag såg ett program om detta på Discovery Channel för många år sen och sen dess har jag fastnat för denna teori och läst en massa om det, det är så himla intressant. Cellular memory, sleep disorders, dreams, multiple personality disorders och reinkarnation past life "disorder"...det är vad jag vill hålla på med. Brinner så starkt för dessa saker. Mitt problem är att jag starkt tror på det okända, det som de flesta inte tror på eller vill erkänna att dem tror på iallafall. Psykologi är något mer medicinskt, man försöker ju förklara allting "logiskt" och vetenskapligt...hur balanserar jag det med min tro och mina upplevelser???

Vill lära mig spela detta ! ...bland annat...

Våååårrr!!!

Våren är verkligen här nu! Jag och Buffy har varit ute och gått i 4 timmar idag...en och en halv 6.45 på morgonen. Man såg ingenting ute, dimman hade lagt sig över Lida men det var sååå skönt, inte alls kallt bara den där fräsha känslan av morgon, kylig morgon, jag har längtat sååå efter dem här morgnarna som nu är här! Vi var som sagt ute och gick en långpromenad i skogen och sen var jag ute och sprang lite vid sjön, tog en lång dusch och åt en jättego frukost. Allt innan klockan ens blev tio, för man har inte lust att sova när våren kommit. Under vintern hade jag gått i ide känns det som, början var helt otroligt vacker och jag bodde i ett magiskt vinterland, men sen blev det bara blää och tog aldrig slut!
Jag såg dem första blommorna häromdan, äntligen, minst sagt!

Min lilla prinsessa ska opereras på måndag morgon. Hennes navelbråck har helt försvunnit! Inte helt men det är lika litet som det var innan det hade svullnat så mycket så att vi tog henne till vet. Det är mjukt och inte alls rött, ser jättebra ut. Hon måste ha irriterat det på något sätt, kanske när hon sprungit in i buskarna eller något. Jag började tänka att man kanske skulle avboka tiden så hon slipper gå igenom en operation, jag önskar så att jag kunde göra det och tänkte som sagt på saken också. Däremot så kom jag ändå fram till att, även fast navelbråcket är litet och kanske aldrig kommer besvära henne mer än att man får kolla så det inte blir irriterat igen för då kan det ju bli farligt, det kanske inte kommer växa av sig självt eller bli komplicerat eller något...det finns ändå kvar trots allt det och kommer alltid mer eller mindre vara i vägen. Hade det varit bara för navelbråcket hade jag ändå kasnke avbokat det nu. Men, eftersom vi ändå tänkt kastrera, hon ska och kan inte få ungar ändå, vi slipper oroa oss för livmodercancer och inflammation samt femtio procent mindre risk för juvertumörer. Så, måndag blir det operation. Jag är jätteorolig men samtidigt kommer jag känna mig lättad när jag vet att det är över. Hon är frisk annars och goaste, gladaste vovven så jag hoppas att läkningen går fint och fort. Älskar henne så otroligt mycket, hon är min lilla bebis! =)

Rain, rain, rain, nature, green, small town, safe, lake and rivers nearby...

Okej...så jag har idag suttit och läst en massa om olika universitet, hur bra deras utbildningar är, vart dem lägger ner mest resources, kostnad osv osv. Jag fann en massa däremot så har ett universitet fastnat riktigt mycket nu. Vet inte hur länge det håller i sig när jag får mer information men just nu har jag iallafall en hel del kunskap om skolan iallafall sådant som är intressant för mig.
Jag har alltid haft tanken att jag verkligen vill att det ska vara ett "university" och inte ett "college" mitt junior och senior år (tredje och fjärde kandidatåren) på grund av att, vadjag vet iallafall så gör man mer forskning på universitet, upptäcker nya saker och gör en massa research medan man på ett college inte ägnar sig åt forskning utan mer åt att just studera ämnen och det som redan är upptäckt så att säga. Jag ska ta reda på mer om detta så jag vet exakt, när jag väl kommer fram och pratar med min advisor. Jag hittade idag just ett college och visst jag har inte besökt det, idag är första gången jag hör talas om det och har endast fått info genom nätet. Men jag har läst en massa positivt och en hel del negativt också, precis som det står om alla skolor. Man får helt enkelt se om det passar en personligen, alla tycker ju olika och alla skolor passar inte alla och allt negativt jag läst har varit mest om att det inte finns så mycket natt och klubbliv, det är en rätt liten stad och det finns inte så jättemycket festande. Oavsett om detta är sant eller inte så påverkar det inte mig på något sätt. Jag är säker på att det finns något ställe att gå ut på om man nu skulle vilja det, men att det inte finns en massa olika ställen och att det inte ordnas mycket fester förutom på skolans fraternities och sororities stör inte mig ett dugg. När det gällde det viktigaste, det akademiska, så var det bara gott, och även om vissa klagade så är det såna klagomål för precis ALLA skolor jag läst om bla Harvard, Brown, Oxford och Yale. Man får ta till sig det som passar in på en själv för collegeupplevelsen och utbildningen blir vad man gör den till. Längtar man tills lektionen är över så ja, då är det svårt att klara sig bra och få en bra upplevelse då är det också lätt att skylla på andra, oftast proffesorerna som faktiskt inte behöver dalta med en på college, för det verkar som rät många verkar tycka att dem ska göra just det, hålla en i handen. Löjligt.

Nu till det jag ville säga från början...att jag ska åka till Kalifornien är så, så spännande att jag inte finner ord att beskriva känslan! Tiden går jättefort nu känner jag, januari och februari var två år långa känns det som medan mars gick snabbare och april...jag har ännu inte förstått att mars gått förbi och redan är man i mitten av april typ!!
Saken är den att jag aldrig nånsin hade tänkt på Kalifornien när jag tänkte på USA och alla skolor jag haft i huvudet, alla städer, det har aldrig varit Kalifornien. Jag har inte ens tänkt tanken att jag vill besöka L.A eller N.Y för det är just dem städerna alla andra verkar vilja se. Det skulle vara jättekul att se städerna såklart men jag har som sagt aldrig tänkt tanken eller planerat eller haft viljan att faktiskt åka dit eftersom det är så många andra platser jag vill till först och hellre.
Sol, hav, stränder, Hollywood, fester, arkitekturen, palmer, allt sånt man tänker på när man tänker på Cali är såå inte jag. Jag gillar inte för mycket sol, avgudar regn, föredrar sjöar framför hav väldigt mycket, speciellt då jag har hydrofobi, hela Hollywood grejen och festerna där med all lyx och sånt är så inte jag, arkitekturen som är i spansk stil...neee...palmerna neee jag älskar skog! mörka dimmiga skogar, barrskog, lövskog allt sånt men inte det där tropiska med palmer och strand och hav och drinkar i handen som är dem flestas paradis typ. Jag har aldrig hört någon hålla med mig när jag sagt denna åsikt till dem men jag står för den för det är ju så jag tycker. =)
Sen är jag självklart jätteglad att det blir just Santa Barbara till en början, för den staden och skolan verkar passa mig bäst just där och nu när jag har chansen att vara i Cali så ska jag försöka se så mycket som möjligt.
Tillbaka till Charleston, staden är sååå historisk när jag såg alla bilder och videoklipp så ser det ut som att ingen har byggt om något eller rört något sen 20-talet! Historiska byggnader! Så underbart, jag älskar sånt! Massa, massa grönt, floder, sjöar arkitekturen är exakt så som jag vill ha den haha...men innan jag såg allt detta, hade jag funnit skolan. Allt jag fick reda på om staden sen vart bara ett stort stort plus.
Jag sökte på vilka skolor längre österut som hade bra rykte och bra utbildningar inom dem majors och minors som jag kommer att läsa. Och då kom denna liberal arts skola upp som har en massa majors och minors, har ett jättegott rykte, är jättedyr men ändå billigare än dem jag tidigare drömt om (som jag tänker spara i mitt undermedvetna och börja drömma om igen under mitt junior år)
Jag skulle kunna ha råd med denna skola men jag måste fortsätta spara så mycket som jag gjort nu, vilket jag varit extremt duktig med! Jag har inte ens lust att handla något för det känns så onödigt när man har ett sånt här mål och sådan stark vilja att komma dit, och man vet vad som krävs. Jag måste jobba väldigt hårt på SBCC men det verkar inte omöjligt. Jag läste alla requirements för transfer studenter och självklart, det är mycket billigare för in-state transfers än out of state...nästan dubbelt så mycket billigare! Men så är det.
Jag tittade på det som är allra viktigast och det var det som gjorde mig intresserad, efter att även ha kollat priset, räknat en massa, kollat vad de är ute efter mm. så började jag läsa mer om själva campus och dess historia samt om staden. Då blev jag nästan förälskad i Charleston och College of Charleston som skolan heter. Helt otroligt vackert. Skolan är 250 år gammal vilket gör att den hamnar bland dem äldsta universiteten. Hög transfer till Graduate edu. till Ivies...mm. Hoppet finns ! =)
Min rubrik ovan berättar om vad jag älskar, hur min drömstad, plats skulle vara att bo på. Något i stil med Dawsons hus i Dawsons Creek, som spelades in i North Carolina så jag kände likheten! Men ändå inte. Mycket natur iallafall. Då jag starkt ogillar storstäder och platser med mycket människor så är min dröm en liten stad, som något i The Gilmore Girls. Bilderna nedan är på College of Charleston och även staden.

Apokalyps???

Efter att ha svarat på frågor som, "Åker du till USA för att jobba med prostituiton? Planerer du att finansiellt stödja någon terrorist organisation? Är du eller har du vart med i någon terrorist grupp? Har du TB? Är du mentalt eller psykiskt sjuk?...."  så har jag äntligen fått en tid på amerikanska ambassaden, 21april klockan 9.00 ! Ser verkligen fram emot att få även den saken gjord...sen är det bara att vänta på visumet, ordna med boende och vänta på flyget! Wohoo!

Buffy har ett medfött navelbråck som under den senaste veckan har växt och dessutom ändrat färg, vilket gjorde mig väldigt orolig. Vi var på Södra Djursjukhuset i torsdags och då vart det bekräftat att en operation behövs, nu väntar vi bara på en tid. Eftersom Buffy inte kommer att få ungar så kommer vi samtidigt kastrera henne också. Jag vill helst inte att hon ska behöva gå till doktorn alls, för att inte tala om operation, men det är trots allt för hennes eget bästa, efter att ha pratat mycket med läkarna och ha tänkt igenom allting så kom vi fram till att det beslutet blir bäst. Läkaren som undersökte henne var så otroligt snäll, han tog sig verkligen tid att prata med oss och informera och förklara precis allt samt ge oss tid att komma på alla frågor vi hade och svara riktigt bra på dem så man kände sig otroligt nöjd och glad när man gick därifrån.

Satt och kollade på Discovery Science  med mamma igår och de pratade om Apokalypsen 2012... vilken äcklig ångest och allt möjligt man får av att titta på det där. Om det händer, som i filmen, ja då finns det inget att oroa sig för nu för jag menar...vad ska man göra? Man kan inte gömma sig någonstans, allt går ju under sååå....Jag tror personligen absolut inte att det kommer hända utan jag tror snarare på det mer logiska vilket verkar vara att ja, jorden förändras just nu snabbare än tidigare och på grund av det kommer det att bli fler jordbävningar, även på platser där det förut aldrig varit jordbävning, mer nederbörd, mer torka, mer allt! Det kommer kanske inte vara lika balanserat som det har varit hittills med årstider och annat, det kanske blir mer intensivt. Jag vet inte, men något liknande är vad jag kan tänka mig, sen skrämmer jag upp mig själv med "Tänk om"...tanken ....men tänk om...? ja tänk om, OM det händer så händer det inget mer att fundera över...Man säger det men fattar det ändå inte. Tror inte på det, däremot har det hänt förr (dinosaurierna) såå varför inte igen?

Assessment testing....

Idag har jag skrivit ut samples av proven i engelska och matte som jag måste skriva de första dagarna i skolan, för att kunna placeras i rätt grupp och kunskapsnivå. Tur att jag börjat repetera lite matte reda nu för att jag som aldrig varit intresserad av matte, aldrig gillat det och därför heller aldrig varit bra på det skulle aldrig klara ens det allra enklaste testet om jag inte pluggar lite nu. Jag har inte läst matte på fem år nu! Men det går bra att plugga hemma och jag tycker till och med att det är rätt kul!
Man har fyra olika nivåer att välja mellan själv, alltså vilket test man vill göra, beroende på vilken nivå man själv tycker att man klarar, men därefter är det ju upp till bevis. Jag tror jag tar en lägre nivå och satsar på ett högt betyg istället för att ta en svårare och få ett lägre betyg då matte trots allt är mitt allra svagaste ämne. När det gäller engelskan så måste jag ta den högsta nivån för jag vill ju läsa litteratur som minor så då är det nog högsta nivån som är det enda alternativet. Men det ser jag fram emot, utmaningar, wohoo! Det är jättebra att man iallafall kan få se exempel på hur proven kan se ut, än att vara helt oförberedd och ha väntat sig något helt annat. =/
Jag pratade med Bella för nån dag sen också och hon har bestämt sig att åka till vårterminen -12 istället för att spara ihop lite pengar under sommarn och hösten, vilket jag tycker är en jättebra ide! Hade jag inte sparat som bara den ett bra tag nu så hade det varit svårt för mig också att åka till hösten. Så jag får helt enkelt åka före och uppdatera henne om allt som väntar!

Vi var och kollade på husbilar idag, vi tittade bara men tanken är att mamma och pappa kanske skaffar en sådan om några år när båda är i pension, så kan de resa lite. Jag önskar dock att det blir i USA det blir en sådan husbils-trip. Man vet aldrig hur allt blir men drömma lite kan man alltid !  =)

Likasinnade och förebilder !!!

                                                 Hermoine Granger, Harry Potter

 Rory Lorelai Gilmore, Gilmore Girls

                                                                 J.K. Rowling

J.R.R. Tolkien

Jag fick igår kväll ett mail från en tjej som också ska till SBCC och plugga juridik och det är så himla roligt att stöta på likasinnade som är i samma situation som en själv. Ser verkligen fram emot att träffa alla nya människor där på skolan och i staden! Orkar knappt vänta! =)
Nu är det historia pluggande på gång!                  

Drunknar i papper!

Oh my God! Jag fick ett tjockt kuvert på posten idag...det är ju alltid goda nyheter MEN ooooj så mycket papper att läsa igenom och dessutom inte den allra enklaste sortens läsande. Massa byråkrati! Har så himla mycket att göra känns det som, fast det är ju bara småsaker egentligen men många sådana! Det stämmer verkligen att det är mycket pappersarbete när man ska plugga i USA.

Jag hitta den här Connecticut-Bush bilden som bara är för rolig! =)

LAX eller SBA ?

Våren är officielt här för att stanna! Det är jätteäckligt ute, iallafall här på Lida för att nu när snön smälter är det en massa gegga under och Buffy dushar 3 gånger om dan! Men det är så skönt att vara ute och gå, att blunda och vända ansiktet mot solen, känns som flera år sen nu. Denna vår och sommar är verkligen efterlängtade.
Jag har suttit och kollat lite på flygbiljetter och jag kan inte riktigt bestämma mig om jag ska åka direkt till Santa Barbara eller till LA och ta Greyhound eller Santa Barbara Airbus därifrån. Bussresan från L.A till Santa Barbara är 2h 15 min för att vara exakt, enligt bussarnas tidtabeller.
Jag tänker att jag hellre vill ta flgybussen från L.A för då ser jag lite på vägen också och jag tycker om att åka buss så det skulle inte vara så illa. Samtidigt tänker jag att jag kanske kommer vara jättetrött och grinig och då bara vilja vara framme? Neee....knappast! Jag tar bussen från L.A. Så får det bli!

A singer in a smokey room,
A smell of wine and cheap perfume,
For a smile they can share the night,
It goes ooon and ooon and ooon! Straaangers waiting, up and down the booouuuuleeevard, their shadows searching in the night. Streeeetliights people, living just to find emotion. Hidiiiing somewheree in the niiight !!!

Jag har fastnat för den här låten som bara den...uuup and down the bouuuulevard ! sjunger hela dagarna. Det är Journey med låten Don´t stop believing.

Det är tomt i restaurangen idag, inte ens de där jobbiga skolbarnen är här idag (Thank God).
Mamma kom hem igår jättenöjd med sin resa och det hon sett. Hon funderar på att flytta till Holland, eller rättare sagt just Eindhoven för hon tyckte det var en helt underbar stad. Tydligen helt ofattbart ren och alla cyklar, nästan ingen biltrafik alls. Det låter hur bra som helst ju. Parken de varit på, Efteling, var också hur häftig som helst, helt magisk, massa sagofigurer, troll, älvor och allt vad det är.
Här kommer lite bilder som mamma tog.

Den här gubben skriker tydligen att man ska slänga papper i hans mun vilket enligt mamma funkar otroligt bra då det inte finns en enda pappersbit någonstans på marken överhuvudtaget. Han e ju sjukt gullig!

Jag har sett klart alla Buffy säsonger, asbra var dem! Men slutet, buu! Förstår inte alls hur den kunde sluta så sjukt dumt! Blev fan arg. Jag började titta på Angel men jag orkade inte ens kolla igenom första avsnittet, så freakin löjlig och tråkig, inga ord!
Laguna Beach säsong 1 och 2 som jag såg första gången typ fem år sen såg jag för nån dag sen igen och det kändes som ett helt annat program än första gången jag såg dem. Ändras man verkligen så mycket på fem år så att man inte ens ser saker på samma sätt ALLS längre? Tydligen.
Jag tyckte den var sååå bra, allting verkade hur roligt som helst och man avundades deras liv. Nu när jag såg alla dem där människorna så blev jag arg, kunde inte förstå hur dem tänker och lever. Deras liv går ut på att fixa sig, fixa sig, fixa sig, hänga på stranden, gå shoppa, planera nästa fest, boka lokal, fixa sig, fixa sig, fixa sig, hook up och spendera sina föräldrars pengar. Thats it. Det fanns en tjej, Morgan, som verkligen ville bort därifrån och kommenterade allting precis som jag gjorde nu. Hon hade sökt till Brigham Young University där S. Meyer gått, men kom inte in, sökte vidare och kom in på något universitet långt därifrån och drog fort som fan. Förstår verkligen det. Pengar är verkligen inte allt och när jag såg på deras liv då ser man också hur pengar förstör människor, unga människor, klart och tydligt. De har ingen aning om resten av världen utan lever i sin lilla bubbla. Det är rätt sorgligt för dem missar mycket.
Hursomhelst, mina kurser har börjat, dem jag läser här under tiden jag väntar på att börja college, jag orkar inte vänta på att börja plugga så jag ska läsa Tyska, Historia och Spanska nu, fortsättningskurser. Väntar på att böckerna ska komma idag.

Situationen i Libyien oroar mig, situationen med de avskyvärda bilderna som nån jävla omogen sjuk idiot tagit, som nu är amerikansk soldat i Afghanistan....som Tysklands press givit ut? nu? hursomhelst allt detta oroar mig, vill än en gång inte gå in på det för då kan jag aldrig sluta. Japans problem oroar mig. Världen är upp och ner, den är verkligen det, jag undrar om det verkligen är så att det blir värre och värre eller har det inte alltid varit såhär? Något hemskt nånstans, eller på flera, många ställen snarare?
Än en gång kan den enda slutsatsen vara, homo sapiens sapiens är en så onödig varelse när allt kommer till.

Wiiiieeeee!

Sitter och fixar min "boksida", där jag tänkte skriva ner lite info och kommentarer om böcker jag läst och läser. Caroline köpte en läsdagbok till mig och jag fick iden att göra en hel webbsida till läsdagbok eftersom det var en så bra ide, man glömmer tyvärr bort en hel del bra böcker man läst och vad man tyckte och tänkte strax efter man läst dem och det vill jag helst komma ihåg, därav min "boksida".

Har goda och dåliga nyheter!
Tar dem goda först för jag är så exalterad just nu =), fick idag mitt antagningsbesked ! California here I come! Blev så glad, speciellt med tanke på att det bara gått exakt två veckor idag sen min ansökan skickades in till skolan och alla jag pratat med fick sina svar efter fyra veckor, tre som tidigast så wow vilken tur jag hade! Nu är det visum kvar...den sista och läskiga biten kvar dårå...

Mamma är i Holland nu, hon åkte imorse och kommer hem på onsdag kväll. Hon är där med jobbet, de skulle besöka Efteling Park som verkar helt magisk! Är avundsjuk för jag ville också dit ! Hoppas få se fina bilder när hon kommer hem.
Det känns så konstigt och tomt när en i familjen inte är hemma, man känner verkligen att något stort fattas, det är så mörkt och tyst trots att allt är som vanligt, alla vanliga lampor tända och lika mycket ljud från TVn i vardagsrummet och musik från min dator, ändå så tomt utan mamma! Mamma är verkligen hjärtat i familjen! <3

När det gäller dem dåliga nyheterna vet jag inte vart jag ska börja. Jordbävningen som orsakade tsunami och därefter problemen med radioaktivitet från kärnkraftverken mm.mm.mm....det tar aldrig slut...situationen i Libyen just nu...katastrof efter katastrof hela tiden. Jag har suttit framför TVn en hel del och följt allt, tack vare att vi fick in min absoluta favorit kanal, CNN som jag följt troget sen Bush och Kerry valet. Vi hade inte kanalen ett bra tag men så fort den kom tillbaks så har jag inget val än att följa allt och jag älskar deras analyser och all info man får, uppdateringar precis hela tiden. Typiskt nog hände något och nu har vi inte den längre utan nu får jag istället följa Sky News, en brittisk nyhetsskanal som påminner rätt mycket om CNN men enligt mig...kan ingen riktigt mätas med CNN. Jag gillar kanalen helt enkelt.
Jag har så mycket åsikter, känslor och tankar angående just dessa två stora händelser men jag är alldeles för trött nu för att skriva dem som de bör skrivas. Samtidigt kanske jag har analyserat och varit lite för inne i allting, om det nu är möjligt, för att orka skriva ner det här också.

Ska fortsätta skriva på min nya sida och sätta upp en länk imonn. Nu måste jag se vad jag missat på Sky News och sen sovdags! Lyckats komma i en riktigt bra dygnsrytm så jag hinner med allt och är lite piggare på köpet.

Honors degree...

Min söta födelsedagspresent från Bella, bath shower gel från Jelly Belly !  =)  Tack Bells! <3
Jag fick precis ett mail från Carola Smith som är ansvarig för internationella studenter på Santa Barbara College, där hon skrev om Honors Degree som jag hade frågat om. http://www.sbcc.edu/honors/
Det känns som att det skulle vara en andra chans på IB fast om ens möjligt på ännu högre nivå och det känns som helt perfekt för mig för jag är så redo för den akademiska utmaningen just nu. För 7 år sen var det för mycket, inte akademiskt utan att man skulle ta körkort, köra, fylla 18, 19, gå ut med vännerna och hela den grejen och tyvärr så vet jag att jag inte gav mitt allt, inte ens hälften och för ofta på slutet ingenting alls av vad jag egentligen hade att ge akademiskt. Till slut blev det bara för mycket och det främst eftersom IB, så krävande som det var, tyvärr är för mycket för de flesta som inte ens vet vad de vill göra eller plugga eller så och då kan man känna som jag gjorde, whats the point? Dum tanke ja, men jag tänkte så ett tag som en ursäkt eftersom jag inte visste vad jag ville, jag tappade fokus, speciellt när jag började tänka att jag aldrig kommer ha råd med dem skolorna jag tänkt på sen liten och det landet jag ville till.
Hursomhelst, honors är något jag nu funderar på eftersom jag då faktiskt kan läsa min major och samtidigt ha en hel del akademiska utmaningar i andra ämnen och har en mycket bättre chans att nå mitt mål och ett av toppuniversiteten jag siktar på. Möjligen även få ett sånt där stipendium som verkar helt omöjligt att få. Har en hel del hårt arbete framför mig. Blod, svett och tårar förmodligen men jag är redo! =)
För att kunna gå honors programmet måste man ha minst 3.0 i GPA, jag vet inte hur mycket jag har nu när jag översätter mina svenska snitt. Har just skrivit ett mail till Linnea på Kilroy som hjälper mig med såna här frågor nu så jag får se vad hon svarar imorrn.
Nu ska jag se på Buffy och sen sovdags! Först, en av mina många favvo melodier =)

This is what true music sounds like!

Love, love, love this man!

Det här är min väckarklocka, ringsignal och underhållning under bilkörning och resor med kollektivtrafiken nu när jag fått min ipod också.

Ljusa nyheter!

Såg precis att jag i mitt tidigare inlägg skrev att jag skicka in min ansökan men inte vem jag tog hjälp av, Kilroy blev det. De var definitivt inte billiga men jag kollade upp alla möjliga och alla kostade ungefär lika mycket, CIS var dyrast! Men det känns bra nu iallafall för jag fick väldigt bra svar på alla konstiga frågor jag hade och behövde få besvarade. Nu är det bara att vänta...borde ta cirka 4-6 veckor, men det är flera som fått svar inom 3 veckor så hoppas jag blir en av dem!

Angående ljusa nyheter, solen har varit framme flera dagar nu, lite till och från, fåglarna har börjat sjunga om morgnarna och den tjocka snön smälta!!! Äntligen! Den här vintern har varit så otroligt seg, lång och mörk!
Ändå tänker jag på Kalifornien och känner att ja, det kommer vara underbart att bo där, men samtidigt känner jag att jag inte är säker på om jag vill bo nånstans där det är en och samma årstid året runt, eller iallfall nästan så. Vet att de har en regnperiod och lite sånt men jag tycker ändå att varje årstid har sin charm. Om jag tänker långt fram så skulle Maine eller North Carolina kanske passa mig bättre...om jag inte fastnar i Cali som dem flesta som åker dit verkar göra och det är ju förståeligt!
Jag skulle sakna hösten och även vintern efter ett tag...I huvudet har jag en bild på ungefär hur mitt drömhus/location skulle se ut, bilderna är en exteriör och interiör inspirationskälla.

En helt annan story nu är att jag inte varit duktig alls med min macrobiotiska livsstil, för det första har jag inte läst ut boken än vilket gör det svårt att laga den maten och handla de ingredienserna då jag inte ens kommit till kapitlet som talar om vilka dessa är! Jag har varit helt hemskt sista veckan, ush ush ush! Åt middag med Melina på Pizza Hut i fredags, bara för att några dagar senare äta där igen med Kattis! Och sen ta en milkshake och kaffe på Mcdonalds såklart. Igår var jag på bio med Bella och såg Rango, hahaha fyfan vad den filmen var knäpp! Vi käkade såklart Hollywood menyn som består av en megastor popcorn och ännu störe läsk. Hemskt!
Idag har jag dock varit duktig, både mat och träningsmässigt, och man känner på en gång att man är piggare! Så det har absolut inte bara att göra med att man vill gå ner i vikt utan det är för min del först och främst viktigast att jag blir piggare! För jag har känt mig så trött sista tiden, och den långa, mörka vintern har inte varit hjälpsam. Jag vill kunna orka med mer saker och inte vara så trött, vill bli friskare, inte ha mitt låga blodtryck och järn problemet jag haft så länge nu. Solen gör att man blir mer motiverad till allt detta på något sätt, man får livslusten tillbaka och vill ta hand om sig själv. Känns som jag varit i ide.

No more of this!

Vet inte om jag skrivit angående bostadsalternativet jag valt till mitt nya hem på andra sidan jorden. Jag valde iallafall en homestay. Alltså att jag vill ha ett eget rum hos en amerikansk familj. Nu hoppas man bara att det inte blir en bunt psykopater ! För det skulle bara vara typiskt... och denna tanke visar bara att jag tittat för mycket på TV under mina år.
Nu ska jag gå städa hela huset då jag är helt ledig från allt annat idag. Har jättemycket att städa, så jag tar helt enkelt och vårstädar lite i förskott, sen ska jag läsa lite i Obamas biografi, duscha, kolla på min Buffiy serie och lägga mig tidigt så jag får till en bra rutin i vardagen!  =)

Nu har jag köpt en massa dollar, lika bra att passa på redan nu medan den är såpass "billig". Jag har alltid haft för mig att den är mycket bredare på nåt sätt, men när jag väl fick pengarna så vart jag först lite besviken över hur smala dem var, haha! Men pappret är mycket grövre än de svenska tyckte jag...aja nog med analysering av dollarn. Men lite häftigt tycker jag ändå det är, för man ju sett dem här pengarna typ, hela tiden men aldrig IRL därför kändes det lite extra speciellt och overkligt   =D

Köpte idag mina resväskor, ville ha beiga egentligen men tänkte att de blir nog smutsiga rätt snabbt då så jag letade efter blå för svart är bara tråkigt. Alla har ju svart, så står man där och kan inte klura ut vilken väska som är ens egen när man gått av planet för alla har svarta! Men blå fanns inte, jag hittade däremot jättefina röda väskor som här på bild ser helt konstigt rosaktiga ut, men röda är vad dem är, en fin röd färg. Jättenöjd och skönt att det också är färdigt.

Mitt i allt, en bild på mig på Buffy! =)

Idag fick jag också intyget från CSN så nu är min ansökan på väg till SBCC! Äntligen...Hoppas att svaret kommer snabbt så jag kan boka den där läskiga intervjun på amerikanska ambassaden...

IBS ?? ha! what a joke!

Just nu är jag asförbannad på IBS! Trodde dem hade koll på saker och ting men det verkar snarare som de har noll koll på vad dem säger. Ena säger en sak den andra något helt annat! När jag och Bella var på mässan talade vi om för deras chef som var på plats att vi skulle stanna kvar i USA och ville ha en kandidatexamen, vi skulle alltså ha en general education med en major och en minor...och inte ett program som de lagt ihop. Vi ville ändå betala för ett IBS paket och få allt som ingår, boende mm.
 Eftersom det inte automatiskt ingår för studenter som inte ska läsa ett ettårsprogram.

Hon, chefen dårå, sa att ja det går att ordna om man söker i tid och i mån av sängplats så kan man få boende, men de skulle fixa det jag behövde lämna kontaktuppgifter så skulle dem höra av sig. Jag skrev ner dem samt att psykologi skulle vara min major. Sen har jag väntat på att dem ska kontakta mig. När dem gör det så är det genom mail där det står att jag ska betala 1900kr och skicka mina betyg på engelska och då kommer dem höra av sig så jag ska fylla i resterande papper för min ansökan. Saken är att dagen vi var på mässa, vart det JÄTTE stressigt och ingen gav ordentliga svar så jag antog man skulle få det när dem kontaktat en. Men nope. Så jag skrev tillbaka, en massa frågor jag har innan jag betalar något! De svarar på frågorna men har tydligen inte alls koll på vem jag är eller vad jag ska läsa eftersom de svarar på frågorna som det sen visar sig, inte alls gääller för mig! Alltså, dem frågorna jag ställde, var ju angående boende, angående pre-departure mötet och allt sånt MEN tydligen ingår ingeeeenting sånt för mig även fast jag är villig att betala för att få hjälp. Kunde ingen sagt detta mer konkret från början? Istället för att få det att verka som att jooo men det kan lösa sig det går att fixa. Nu fick jag till slut veta att nej, det går inte, gäller bara för deras paketstudenter. WTF!!??!!! Är så jävla arg för jag var hundra på att välja dem just på grund av att det verkade som man skulle få hjälp med en hel del och valuta för sina pengar. Så nu vart jag helt paff. Har kontaktat Kilroy och ska träffa dem imorgon klockan 14.00 i stan och se hur mycket de tar betalt för hjälp med ansökan, csn och visum. För mer än så får man ändå inte hjälp från IBS heller! Orkar dock inte träffa fler än Kilroy imorgon, därefter väljer jag en av dessa, för i grund och botten tror jag alla e samma skit mer eller mindre. Hade egentligen känts bäst att göra allt själv men jag är rädd att fylla i något fel eller glömma att skicka något papper och sen att allt blir fel!
Men shit va arg jag vart! Och vilken tur att jag inte betalade!!!! Fyyyy!
Jag vill bara bli klar imorgon så jag kan skicka min ansökan och få det gjort!

Fin dag!

Idag vart en riktigt fin dag! Jag läste klart Slash biografi och nu pluggar jag lite amerikansk historia =) Var och drack milkshake med Kattis och vi pratade och skrattade precis som förut och jag visste ju att jag hade saknat det och att det fattades i livet men när vi var tillsammans idag, det var först då jag kände hur mycket jag saknat henne! Nu känns det som att Allt är bra! Jag har fått en mycket viktig person tillbaks i mitt liv, mina översatta betyg har kommit nu ska jag bara betala in ansökan och så är det på gång... tick tack ! =)

A not so very happy birthday ...but in the end...turned out to be one of the happiest !!!

Ibland känns det rentav jobbigt att skriva här på svenska, jag saknar min gamla engelska blogg, känns som att jag oftast kunde uttrycka mig bättre där. Fortsätter dock på svenska ett tag till får se sen hur jag känner men det är en tanke att börja skriva på engelska igen, fick lite inspiration från Cynthia. =)
Hursomhelst så fyllde jag år den 17e, hela 24! ush...kände inte för att fira för jag menar, whats the point? Jag har så fullt upp med allt möjligt nu, tusen bollar i luften, och att fira min födelsedag kändes inte som något jag ville göra nu, speciellt inte när jag inte känner att jag har något att "fira" förutom att man är ett år äldre och det känns inte så roligt just nu, inget som ska firas i alla fall. Det beror främst på min ångest som jag haft under ca 3-4 år nu, ända sen studenten, att jag velat åka dit jag nu ska men att det inte gått av olika orsaker....att jag slösat min tid, år på att vara förvirrad, prova destinationer, utbildningar, skolor och allt vad det innebär, som jag egentligen inte vill till...Det gör att jag har svårt att bli av med den här ångesten. Och när jag fyller år så är det bara "in your face" typ, ännu ett år har gått och jag är fortfarande inte där jag vill vara och känner att jag bör vara. Ändring på det snart! Until that day...! =)

Jag försöker vara så mycket som möjligt med familjen nu, spara pengar så mycket det bara går och vara med familjen så mycket det bara går för när allt kommer kring så är de det viktigaste jag har i mitt liv och dem som betyder mest och alltid finns där. På min födelsedag (angående rubriken) så var den inte så happy för att jag tror jag har upptäckt att jag inte tål mjölk. Jag kan dricka det i latte och får inte några större magbesvär men om jag dricker ren mjölk, fy fan vad dåligt jag mår då! Såklart skulle jag förstå det först på min dag så hela dan gick åt att försöka att inte tänka på magsmärtorna jag fick efter ett stort glas mjölk på morgonen. Och jag äääälskar mjölk så det vart lite av en tragedi =(... fick pengar från pappa :D en ny mp3 från mamma, sån där som man kan kolla på videos på och serier, film och allt vad det är. Ett par örhängen och ett jääättefint halsband från Thomas Sabo som det står Forget me not på med blomman förgätimej på. Man kan öppna det och sätta i en bild eller något, fast jag tror den är liiite för liten för en bild så jag funderar på vad man kan lägga där inne istället. Två tårtor, banantårta som är min favorit, INGEN GRÄDDE i för jag hatar grädde även innan jag visste att jag inte tål mejeriprodukter så mycket. Baklava och massa pita, vet ej vad det heter på svenska det är väl nån pirog typ, med ost, kött och potatis hade vi. Fullt med mat som för en arme! :D Så slutet på födelsedan vart jättemysig och magsmärtorna gick över också så det blev helt perfekt. Sen när jag gick in på min mail hade jag fått gratulationer från en person som jag trodde hade glömt mig helt för vi har inte pratat på två år nu, vi bara tappade kontakten med tiden typ, och han har inte grattat mig på två år, nu är detta det tredje året och så skriver han! Blev jätteglad! Nancy skrev till mig på facebook och grattade och vi pratade om hur sjukt det är att vi inte har kontakt, samma där, bara runnit ut i sanden utan orsak, man har så olika liv och allt att det blir så  =/ men vi bytte nummer och ska se till att ses snart! =) Samma med Katarina och Takwen! Så denna födelsedag fick jag väldigt mycket goda överraskningar, känns jättebra! <3

So relating to this! =)

Äntligen förstått hur man lägger upp en video här. Tack Sunce!  =) Just den här låten och texten, jag kunde inte sagt det bättre själv! Och flaggan dessutom <3

Nu väntar jag bara på att få en tid hos programansvarige på IBS som ska hjälpa mig med allt inför intervjun på ambassaden...om ungefär 1-2 månader max borde jag få gå på den intervjun och därefter är jag på väg mot nästa kapitel i mitt liv...det kapitlet jag skulle vara på redan 2007 egentligen...nu är det 2011 men OJ vad mycket man gått igenom och lärt sig på dessa år. Det är trots allt bara knappt fyra år som gått men jag har blivit en HELT annan människa än då. Det mesta av dem åren gick dock ut på att göra misstag och ta dumma beslut utan att tänka. Våren 2010 blev verkligen ett nytt kapitel och det var först då jag blev den riktiga Amanda, den jag verkligen är, utan någon som helst påverkan från någon eller något annat alls. Den som lär känna mig idag, lär känna mig på riktigt. Allt innan det var bara...aa jag vet inte, i alla fall inte den jag egentligen är.
Och så bra man mår när man kommit till detta stadium! Man älskar livet! Allt är så underbart!

Jag behöver heller inte oroa mig för att en dag tänka, jag kanske hade mått bra och lyckats nånstans där andra föreslog jag skulle testa...Sverige, Europa...wherever förutom dit jag ville ända sen jag var liten...jag testade ju allt, men ingenting funkade och jag ville inte att det skulle det heller, innerst inne. Därför blev det alltid något fel.
Nu känns allt så bra. Så länge jag slutar oroa mig för visumet. =)

I lördags drömde jag om en gammal vän, som jag idag inte har någon kontakt med, jag drömde att jag och han satt och pratade ut om allt och att vi fick en massa aha-upplevelser och förstod hur fel allting blivit, så många missförstånd och hur mycket man saknat att ha den människan i sitt liv.
 Vi var väldigt mycket till och från, en viss period pratade vi varje dag, för att sen bara säga nån mening över internet eller något litet sms, men ändå, har man känt någon så pass länge så kommer minnena av den alltid tillbaka, mer eller mindre. Jag vaknade, jätteledsen med en massa känslor, dem var kvar med mig från drömmen. Sen tog det mig hela förmiddan att komma över dem och förstå att det bara var en dröm. Idag har vi ingen kontakt alls och han ska gifta sig i sommar tror jag. Jag har inte tänkt på honom på otroligt länge, eftersom vi inte pratar alls och jag har inte ens honom på min nya facebook. Förstår inte varför jag drömde om honom från ingenstans faktiskt, men sen så fick jag kontakt igen med en annan gammal vän jag inte pratat med på jättelänge och hade saknat, och det var kanske det som drömmen ville säga skulle hända? För det var exakt samma dag!
Hursomhelst, vårt psyke och drömmar slutar aldrig att fascinera mig.

Slash!

Drömde om Slash, inte så konstigt eftersom jag innan jag la mig såg på minst 50 videos på youtube. Minns när jag var 4-5 år och syrran såg på MTV och lyssnade på Guns´n roses och just låtarna November rain och Don´t cry och ända sen dess har jag älskat dem speciellt Slash solo del. Thats what music is all about! Så i drömmen var jag på världens bästa koncert! Älskar rock, absolut älskar, älskar rock. Jazz, ibland även blues och rock, alternative...detta är min musiksmak. Finns så klart jättebra låtar på all annan slags musik också, musik generellt skulle jag inte kunna leva utan, tror inte nån kan det, ärligt talat. Leva kan man, men lyckligt? hmm...think not.

Nu ska jag plugga lite algebra...ser fram emot kommande vecka, hoppas kunna lösa en hel del saker.

Horribel förmiddag...!

...pms-besvär, snöstorm som lämnat efter sig en helt bisarr halka och massa annat smått och grått!
Nepp, nu ska man iväg på mässa, iallafall något positivt denna dag. Dock hade jag sett fram emot att gå på den utan extrema magsmärtor, huvudvärk och massa snö och halka...men men...positive thinking....pust...

Fika, fika, fika!

Var ute på stan och fikade med söta Ani tidigare ikväll. Vi hade så mycket att prata om så vi fick sitta på två olika kafeer då det ena skulle stänga och hade svårt att bli av med oss...blev mycket fika idag! =)
Imorrn är det mässa med Isabella som gäller! Ska bli skoj! =)

Macrobiotic lifestyle

Boken om macrobiotisk mat och livstil är helt otroligt bra! Det är mycket filosofi och psykologi så man får en väldigt tydlig bild av vad det handlar om. Är på kapitel 3 nu och hittills är jag väldigt nöjd. Ska läsa ut den innan mars för att sen kunna komma igång med maten på riktigt och så att både jag och mamma kommer igång med en rutin så man slipper tänka på det hela tiden utan att det kommer av sig självt, när man handlar, äter och lever livet.
Jag hoppas att det blir bra men det verkar passa in på mina tankesätt iallafall och det verkar inte vara svårt, snarare logiskt. Krävs bara lite självdisciplin men när man väl kommer igång är det inga problem. =)

Imonn ska jag träffa Ani medan hon är i Stockholm =) Fredag ska jag följa med Bella på IBS mässa.... och lördag fika med min zöta Rozeriiiiiin =)